På vägen hem efter en liten promenad med Astrid i solen så kom det en hund springades mot mig och vagnen.. Glad och pigg kom den och hälsade och den började följa efter mig när jag fortsatte gå.. Så jag stannade till och kollade bakåt efter någon ägare, men nix ingen så långt jag kunde se.. Så jag började gå lite tillbaka för jag tänkte någon måste ju komma, men nej ingen kom. Så då började ju fundera på vart hunden egentligen hade kommit ifrån och kom på att den hade kommit från en trädgård, så jag kikar dit och ser att de har en "varning för hunden" skylt på grinden in till sin trädgård.. Ahh tänker jag den måste ha hoppat över grinden, så går dit och ringer på dörren, men ingen som öppnar. Jag försöker med att säga "Spring hem" till hunden men den kunde visst inte det knepet, den ville bara leka med mig.. Eftersom jag inte bara ville lämna hunden så ringer jag på några hus, men ingen öppnar. På tredje försöket så öppnar en kvinna. Jag frågar om hon känner igen hunden men tyvärr gjorde hon inte det, det var inte hennes grannars (därifrån jag trodde hunden kom). Vi kollar kopplet men det står inget på det, och medans hon går in för att hämta något att koppla hunden med så blir ju Astrid tokig i vagnen då den stod still.. Samtidigt så kommer dottern hem till grannarna som hade hund. Så kvinnan var så snäll att hon lovade att ta hand om hunden och kolla med dottern om hon kände igen hunden.. Har man hund så känner man ju de flesta hundar i samma område.
Iallafall kvinnan tog hand om hunden, å Astrid och jag kunde lugnt gå hem igen..
Nu hoppas jag bara hunden kom till rätta, å jag är glad att det var någon mer vänliga människa som rydde sig om hunden för jag tror inte David hade varit så glad om jag kom hem med en hund;))
Duktigt! Karmapluspoäng! =)
SvaraRadera