Envis till tusen!

Igår kväll utövades det en liten battle här hemma.. Astrid vill inte sova i sin vagga länge, utan vill enbart sova mellan mig och David eller helst ska man bära runt på henne.. Men igår tänkte jag att "Nu jäklar ska jag inte ge mig", så fick runt med henne tills hon somnat, la ner henne, hon vaknade, plockade upp henne, gick runt med henne, la ner henne, skrik osv osv.. i 2 timmar kämpade jag å hon blev argare och argare för varje gång jag försökte lägga henne i vaggan.. Tillslut blev hon nästan arg bara hon märkte att jag gick in med henne i sovrummet.. Då gav jag upp! Så ammade henne och sen fick hon som hon ville, nämligen sova mellan oss i sängen.. Suck jag trodde inte det fanns ngon envisare än mig!

Nu har David och jag iallafall bestämt att idag så packas vår fina fina Leandervagga ner, och vi plockar ner hennes spjälsäng ifrån hennes rum och ställer den brevid vår säng.. Så får vi hoppas hon kan sova i den om den är precis brevid vår säng. Förhoppnigen är att hon kan sova i sin säng å att vi sen kan flytta den längre och längre bort från oss för att sen lägga henne i sitt egna rum.. Jag vill ha tillbaka min säng!! Visst det är mysigt att ha henne i vår säng men det hade varit trevligt att kunna sova utan att behöva vakna av att få en Astrid spark i ansiktet (för så väcker hon mig varje morgon nu)...

Får se om vår taktik fungerar, någon annan som har bra tips på hur man ska få henne att sova i sin egna säng igen?? Förr var det inga problem alls, men den senaste månaden så vägrar hon sova någon annanstans än mellan oss..